Ja, det är man väl inte direkt sugen på, att doppa purjon i urinoaren. Nu är ju inte risken så överhängande för det när man är i Thailand då urinoarerna sitter 20 cm längre ner än de gör hemma i Sverige. Även om man är ganska välhängd så klarar man sig utan att behöva doppa den. Thailändarna är lite mer pryda än oss svennar som kan stå axel mot axel vid rännan och korsa strållarna. Det är oftast väl tilltagna avgränsningar mellan varje urinoar men thai med sprängande blåsor tittar lite oroligt mot mig om de måste ta båset bredvid mig. Mitt huvud sticker oftast upp en bra bit över avgränsningarna och man vill ju inte svara deras oroliga blick med ett brett leende.
På vårat favoritställe, ja, det är förresten enda stället som bjuder på underhållning sju dagar i veckan, finns det bara en toalett. Den har som på många andra ställen både en urinoar och en vanlig toalett. Det är ju rätt så praktiskt då tjejer ofta går på toa tillsammans och det finns ju inte många som är så mycket tjejer som alla ladyboys. De går ofta två och två på toa och då turas de om att sitta eller stå upp för att tömma blåsan. Blåsan ja, de flesta thai jag känner har ju inga ”festarblåsor” direkt så det är livlig trafik till toan. De flesta gläntar försiktigt på dörren för man vet aldrig om det är ledigt eller inte.
Så var det det här med urinoaren där inne. Hur många av oss har inte försökt pricka ”isbitarna” i holken eller rännan med strålen? Är det ränna så är det lite sport att flotta isbitarna längs den. På JTM såbrukade de sedvanliga isbitarna ligga i holken och det är ju ingen större utmaning. En kväll när jag klev in på toan så kände jag en ny doft, det var inte den vanliga,isbit-/urin-/luftrenare-doften. Det var nå’nting nytt som kittlade mina näsborrar men jag kunde inte riktigt komma på vad det var förrän jag stegade fram till urinoaren. Där fanns svaret, tillsammans med de alldelaes för få isbitarna låg det 7-8 skivor manao(lime) och det var den doften jag inte kunde koppla ihop med en toalett. Det fungerar dock då det sprider en någorlunda fräsch doft av urin och lime i det trånga utrymmet. Alla sätt är bra utom de dåliga.
Några kvällar senare upptäckte jag att de hade slut på lime så någon hade finurligt nog skivat lite gurka och slängt ner i urinoaren. Det hjälpte föga då det bara är färgen som är den gemensamma nämnaren med lime. Men så ett par dagar eftere gurkhistorien så ser jag att det är något nytt grönt i urinoaren som inte kom till sin fördel alls, där hade vi den, purjon i urinoaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar