Uppsagd efter 8 år och jag är inte ens ledsen. Det kanske är så att det behövs en knuff ibland för att livet skall röra på sig i rätt riktning. Vilket det nu är?
Jag står till arbetsmarknadens förfogande fr.o.m. måndag den 27 juli, min mors födelsedag f.ö.
Jag hoppas på sol och värme så att jag kan känna att det är lite som semester i början. Se'n så är det bara att samla tankarna och börja fundera på vad jag skall bli när jag blir stor. Om jag nu blir stor nå'n gång, tanken har slagit mig att jag kanske aldrig blir det.
Alltså....är du på väg bort? Längre bort än jag som bara flyttade till Göteborg?
SvaraRaderaHaha, jag har varit borta länge, åtminstone i mina drömmar och tankar.
SvaraRadera